tisdag 20 november 2012

Sömproblem


Ni som känner Nathalie vet kanske att jag alltid haft problem med sömnen. Jag har haft det sen tonåren ungefär och det går väldigt upp och ner. Under en persiod testade jag sömntabletter men de gav mig så hemska biverkningar så jag har inte riktigt vågat testa igen...men nu har jag haft så jävla jobbigt med att inte kunna sova vilket gör att jag får sjuk ångest på dagarna av ingenting för att jag är så trött.

Jag har inga problem att somna, snarare tvärt om att jag somnar på en sekund tidigt. Men jag vaknar fan VARENDA JÄVLA NATT och kan inte somna om. Och klockan är alltid ställd på 5.10 vilket gör att vaknar jag vid halv fyra är det helt omöjligt att somna om för att jag vet att jag ändå ska upp snart. Börjar bli jävligt trött på att vara trött...hade jag varit i Sverige hade jag nog tagit kontakt med en läkare eller ngt, men här vill jag inte riktigt göra det. 1) pissdyrt 2) vill inte att det ska bli nå krångel med mitt visum om jag går till en läkare...Så jag har gått till apoteket och köpt de senaste senaste inom örtlära haha... Det ska bara inte få mig ATT somna utan jag ska sova hela natten...så inatt testade jag och kan inte påstå att de hjälpte ett skit.

Självklart är det många faktorer som påverkar att jag har svårt med sömnen.
-Jag är sjukt stressad över min visumansökan för saker och ting går lite segt på grund av att chefer och före detta chefer är sega OCH det hjälper inte att jävla skitidiotkvinnan har stulit post av oss.
- Jag har hemlängtan deluxe emellanåt och den blir bara värre ju tröttare jag blir.
-Jag har lite ekonomisk ångest och vi vet ju alla hur jävligt det kan vara och hur lätt man ligger vaken på grund av det.
-Har ofta ångest över ingenting (thats how I roll...) och ibland är den bara uppe i halsen
-Tobias snarkar och pratar i sömnen (MYCKET) och trots öronproppar så är det svårt att undgå att inte vakna av det..
-Jag blir stressad av att man ska upp tidigt.

Just nu känns det lite som att jag går på sparlåga och att jag inte har något energi alls. Ni vet Atreyu i Den oändliga historien och när hästen dött och han kravlar sig igenom leran...ja, så känner jag på morgonen när jag måste gå upp och GÅ till jobbet, VARJE morgon. Någon vecka åkte jag mycket taxi men det går ju inte heller. Cykel? Visst, nerför till jobbet, 50 min uppför på vägen hem.,..skulle inte tro det. Flytta? Nä, vi har det bra här. Det går bra oxå men idag är jag så trött.

 Atreyu är min själ och Artax är min kropp.



Ja, bara att hoppas det blir lättare när och om jag får min visumasnökan godkänd. Då kan jag slappna av med den och om några månader kan man börja förbereda sig på att åka hem.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar